Öppet brev till Dövas Tidning och Nyhetstecken
50 år av historia, men ingen bevakning
Den 8 augusti 1976 bildades Sveriges Dövas Pensionärsförbund (SDP). Femtio år senare, den 8 augusti 2026, firade vi vårt 50-årsjubileum på exakt samma plats där förbundet en gång grundades, Andershallen på Västanviks folkhögskola. SDP är ett unikt förbund. Vi är det enda pensionärsförbundet för döva i hela Norden. Vår verksamhet drivs helt ideellt av en engagerad styrelse, utan handläggare eller anställda resurser. Trots detta fortsätter vi att växa kraftigt och närmar oss nu 1 000 medlemmar, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges Dövas Riksförbunds medlemsantal.
Jubileet planerades under ett helt år av en särskild arbetsgrupp. Vi valde medvetet att förlägga firandet till Västanvik, dels för dess historiska betydelse för dövrörelsen, dels för att stödja folkhögskolans verksamhet. Vi ansåg att vårt 50-årsjubileum hade ett självklart kulturhistoriskt nyhetsvärde.
Redan i januari 2026 skickade vi därför inbjudningar till både Dövas Tidning och Nyhetstecken. Responsen var positiv. Vi fick besked om att man ville komma och bevaka jubileet. Under våren och sommaren följde vi upp flera gånger för att säkerställa planeringen. Svaret var att arbetet pågick.
Först veckan då jubileet skulle äga rum fick vi besked.
Dövas Tidning meddelade då att det var “för kort varsel” för att kunna närvara. Detta trots att inbjudan hade skickats sju månader tidigare. I stället undrade man om vi själva kunde skriva ett reportage. Svaret blev nej. Det är inte vår uppgift att producera journalistik om vår egen verksamhet.
Nyhetstecken meddelade att den tilltänkta journalisten blivit sjuk och att övriga medarbetare hade semester. Därefter ombads vi att själva filma material och genomföra intervjuer. Även här blev svaret nej. Vi är en ideell pensionärsorganisation, inte en redaktion. Vi saknar både tid, resurser och journalistisk kompetens för att producera ett nyhetsinslag.
Till slut skickades någon från en annan redaktion för att ta en gruppbild och filma korta sekvenser, men det fanns inte tid för intervjuer eller fördjupning.
Samtidigt kunde vi i sociala medier se att Dövas Tidning gjorde omfattande reportage från Kulturfestivalen på Island. I anslutning till festivalen genomfördes dessutom nordiska senior- och pensionärsdagar för döva. Dessa aktiviteter uppmärksammades dock inte alls.
Detta väcker frågor.
Vilka arrangemang anses vara värda att bevaka? Vilka grupper prioriteras? Och varför anses ett historiskt jubileum för Nordens enda döva pensionärsförbund inte vara tillräckligt viktigt?
Vi är inte bara besvikna. Vi känner oss osynliggjorda.
Vi har gjort allt vi kunnat för att informera, planera och skapa förutsättningar för bevakning. Trots det upplevde vi ett svalt intresse från både Dövas Tidning, som drivs inom vår egen folkrörelse, och från Nyhetstecken inom SVT.
Döva pensionärer har byggt upp den dövrörelse som många i dag tar för given. Vår historia, våra erfarenheter och våra insatser förtjänar att synliggöras och dokumenteras. När sådana milstolpar inte uppmärksammas skickar det en olycklig signal om vilka medlemmar som anses viktiga.
Vi uppmanar därför Dövas Tidning och Nyhetstecken att reflektera över sina prioriteringar.
En dag kommer även ni att vara pensionärer. Fundera då över hur det känns att tillhöra den grupp som betraktas som mindre viktig att bevaka.
Styrelsen för Sveriges Dövas Pensionärsförbund (SDP).
